Kärlek. 1. Psyk., en innerlig sympati, i ursprunglig bemärkelse för två personer, men i härledd bemärkelse även för idéer och ting. Kärleken är sålunda en mer eller mindre beständig känsla eller känslodisposition, innebärande lustkänsla vid uppfattningen av den eller det man älskar; men det hör till dess väsen att på samma gång innebära en viljeriktning är kärleken nära besläktad med vänskapen, från vilken den skiljer sig genom större innerlighet.

Detta står det i en gammal ordbok från för väldigt längesen. Jag var tvungen att söka på google. För svaret på dagens fråga är i stort sett odefinierbar. Jag tror att kärlek inte finns i samma form någonstans. Kärleken är aldrig densamma. Precis som snöflingor. Det finns inte en enda liten snöflinga som är likadan som en annan, precis som att det inte finns en enda liten kärlek mellan två individer eller för den delen mellan en individ och ett ting. Kärlek existerar ju inte bara mellan människor och människor, utan mellan människor och djur och så också.

Äsch. Jag känner att jag svamlar. Jag ska sluta svamla direkt. Men jag läste en sak i Blondinbellas Egogirl som jag tyckte var helt klockren och bara måste dela med mig av. ”Är det rätt ska det vara lätt. Är det lätt, så är det rätt.”